HTA Region Stockholm och Stockholm centrum för hälsoekonomi (StoCHE) arbetar tillsammans för att ta fram beslutsunderlag som stödjer vårdens utformning och kunskapsstyrning. Våra verksamheter är integrerade eftersom:
-
HTA Region Stockholm sammanställer och granskar det vetenskapliga kunskapsläget kring effekter av metoder och interventioner.
-
StoCHE genomför hälsoekonomiska utvärderingar som är en central del av en fullständig HTA‑analys.
Tillsammans skapar vi underlag som kombinerar effektdata och kostnadseffektivitet – två perspektiv som behövs för välgrundade beslut i hälso‑ och sjukvården.
Vår prioriteringsprocess
Alla inkomna frågor genomgår en strukturerad prioriteringsprocess. Syftet är att säkerställa en transparent och enhetlig bedömning av vilka frågor som ska utredas, och att våra resurser riktas mot områden där ett kunskapsunderlag kan göra störst nytta för patienter, vården och samhället.
Prioriteringsgrunderna består av tre nivåer med tillhörande stödfrågor.
Prioriteringsgrunder
1. Frågans angelägenhetsgrad
Här bedömer vi hur viktig frågan är utifrån patientnytta, risker och resursanvändning.
Stödfrågor:
- Hur stort är behovet eller svårighetsgraden hos den population som interventionen riktar sig till?
- Medför interventionen potentiellt stora positiva effekter på patienternas hälsa?
- Medför interventionen potentiellt stora risker?
- Hur mycket används metoden idag?
- Innebär användningen stora kostnader för hälso‑ och sjukvården eller samhället?
- Medför interventionen betydande etiska konsekvenser?
- Finns det ojämlikhet i användningen av metoden?
2. Betydelsen av ett kunskapsunderlag
Här bedömer vi vilken nytta ett HTA‑underlag skulle ha för beslutsfattande.
Stödfrågor:
- Hur oklart är det nuvarande kunskapsläget?
- Kommer ett underlag från oss att ligga till grund för beslut om vårdens utformning?
3. Förutsättningar att besvara frågan
Här bedömer vi om det är möjligt att genomföra en HTA‑analys med rimlig kvalitet och resursinsats.
Stödfrågor:
- Finns det vetenskapliga studier som adresserar frågan?
- Hur relevanta är studiernas upplägg för frågeställningen (t.ex. utfallsmått, jämförelsealternativ)?
- Finns det förutsättningar att bedöma kostnadseffektivitet?
- Kan frågan besvaras med en rimlig resursinsats?
Genom att använda dessa kriterier säkerställer vi att våra resurser används där de gör störst nytta, och att beslutsfattare får ett robust, transparent och relevant kunskapsunderlag som stöd i utvecklingen av hälso‑ och sjukvården.