Aktuellt

Ny rapport från HTA Region Stockholm och Stockholm centrum för hälsoekonomi: Förlängd behandlingsduration med idebenon – effekter, biverkningar och kostnader

Tillgänglig forskning ger i nuläget inget stöd för att utöka de nuvarande rekommendationerna för behandling med idebenon (Raxone) vid den ovanliga ögonsjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati (LHON). Resultaten indikerar inte någon fördel med förlängd behandlingstid och läkemedlet kostar cirka 550 000 kr per patient och år.

Viktigt att notera är dock ett evidensen är mycket osäker, vilket gör att klinisk erfarenhet får större betydelse i bedömningen. Särskilt då LHON svårighetsgrad är hög och alternativa behandlingar saknas. Ett internationellt konsensusdokument väntas publiceras under 2026 för att ytterligare vägleda behandlingspraxis. Ta del av rapporten. 

Bli en del av vårt team – vi söker vetenskapliga projektledare

Som vetenskaplig projektledare på HTA Region Stockholm arbetar du med att sammanställa och utvärdera medicinsk forskning i form av evidenssynteser. Du leder projektgrupper med olika kompetenser och samarbetar både internt och med externa aktörer.

Läs mer om tjänsten och ansök via vår annons: Vetenskaplig projektledare – HTA Region Stockholm.

DRG som ersättningsmodell

HTA Region Stockholm och StoCHE har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) genomfört en litteraturgenomgång som översiktligt kartlägger konsekvenser av DRG som ersättningsmodell, samt översiktligt belyser för- och nackdelar med alternativa ersättningsmodeller. Ta del av rapporten. 

Digitala verktyg i palliativ vård - en litteraturgenomgång

Användningen av digitala verktyg ökar inom allt fler delar av hälso- och sjukvården – inklusive palliativ vård, men vad säger forskningen om nyttan, riskerna och upplevelserna av dessa verktyg för patienter i livets slutskede? HTA Region Stockholm har granskat aktuell litteratur och presenterar nu en rapport som bygger på granskningar av publicerade systematiska översikter och visar att digitala interventioner i palliativ vård används för flera syften: kommunikation mellan vårdpersonal och patienter, utbildning, kliniskt beslutsstöd, symtomövervakning och informationsdelning. Ta del av rapporten.