- NASP
- Befintlig sida: Studie kartlägger svenska dagstidningars...
Studie kartlägger svenska dagstidningars rapportering om självmord
Antalet nyhetsartiklar med fokus på att förebygga självmord ökade till det dubbla mellan 2000 och 2020. Det visar en kvantitativ innehållsstudie över tio svenska dagstidningars rapportering om självmord.
Hur media skildrar självmord kan spela en viktig roll i att förstärka självmordsförebyggande insatser – eller försvaga dem. Folkhälsomyndigheten tillsammans med Stockholms universitet har granskat tio svenska dagstidningar och hur de rapporterat om självmord under 2000 respektive 2020. Syftet har varit dels se om rapporteringen förändrats över tid, dels analysera hur svenska dagstidningar har förhållit sig till de internationella rekommendationer som finns gällande rapportering av självmord.
Ansvarig för projektet var Michael Westerlund, universitetslektor och forskare vid institutionen för mediestudier, Stockholms universitet och forskningsspecialist vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Forskningsassistent i projektet var Hanna Nilsson vid NASP.
Flera positiva förändringar mellan åren
Studien pekar på flera positiva förändringar ur ett suicidpreventivt perspektiv. Bland annat visar studien att antalet artiklar om självmord minskar något mellan 2000 och 2020 medan artiklar som belyser självmordsprevention ökar till det dubbla mellan åren. Studien visar även på minskad användning av sensationsartat språkbruk.
Fortsatt viktigt att aktörer inom media och suicidprevention samverkar
Trots en positiv utveckling så finns det förbättringsområden. År 2020 saknade en majoritet av artiklarna kontaktuppgifter till hjälp och stöd. Flera artiklar saknade fakta om självmord och i en relativt hög andel av artiklarna nämndes självmordsmetoder och användes stigmatiserande språkbruk. Sammanfattningsvis framhäver studien vikten av ett fortsatt samarbete mellan aktörer inom media och suicidprevention.
– Samarbetet bör syfta till ökad rapportering enligt WHO:s stödmaterial för att undvika triggande beskrivningar, mytbildning och risk för imitationsbeteende, men även för att öka de konstruktiva beskrivningarna om hur man kan hantera suicidalitet, sårbarhet och negativa omständigheter, säger Michael Westerlund.
Innehållsstudien riktar sig främst till yrkesverksamma som arbetar inom media, men kan även användas inom journalistutbildningar samt vara till nytta för yrkesverksamma och intressenter som kommunicerar, gör utlåtanden eller talar offentligt om suicid och suicidprevention.
Publikation
Folkhälsomyndigheten. Svenska dagstidningars rapportering om självmord under åren 2000 och 2020 – En kvantitativ innehållsstudie. Art. nr: 25008. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2025.
Läs mer
Senaste nyheterna
- Ansök om att bli biträdande lektor vid NASP
- Finansiering till forskning om den suicidala processen för att utveckla individanpassat stöd vid suicidala kriser
- Tack för en framgångsrik Swedish Suicide Research Conference 2025!
- Sista dagen för registrering till SSRC 2025 närmar sig
- Stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention för barn och unga
- Skärmvanor bland unga kan öka depressionsnivåer genom försämrad sömn
- Nu kan du anmäla dig till nationella konferensen Suicidprevention 2025
- Utbildningssatsning för att stärka kunskapen om självmordsprevention i Stockholms län
- Sista chansen för Early Bird-biljetter till Swedish Suicide Research Conference
- Nytt nationellt program för suicidprevention i Sverige