Om Nationellt centrum för suicidforskning och prevention

NASP är sedan 1993 Region Stockholms och sedan 1994 statens expertorgan för suicidprevention. Verksamheten vid NASP kan delas in i fyra huvudområden: Forskning och metodutveckling, Analys och uppföljning av epidemiologiska data, Information och Utbildning.

Historik

NASP:s historiska bakgrund sträcker sig tillbaka till år 1977 då Ruth Ettlinger väckte en motion inom Stockholms läns landsting angående förebyggande åtgärder mot självmord och självmordsförsök.

Ruth Ettlinger var docent i psykiatri samt självmordsprevention och en förgrundsgestalt för det självmordspreventiva arbetet inom och utanför psykiatrin. Ruth Ettlinger var med och byggde upp den första självmordspreventiva forskningen i Sverige samt att initiera den internationella organisationen för självmordsprevention, International Association for Suicide Prevention (IASP). 

Ruths motion väckte inte enbart intresse på det lokala planet utan även i Sveriges Riksdag. På initiativ av riksdagens socialutskott, och efter riksdagens beslut, grundades år 1994, genom ett avtal med Stockholms läns landsting och Institutet för Psykosocial Medicin (numera Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet), ett nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. 

Riksdagsbeslut om den nationella expertfunktionen

Enligt riksdagens beslut den 20 juni 2007, Vårpropositionen 2006/07:100, är NASP sedan den 1 oktober 2007 en nationell expertfunktion i suicidprevention vars verksamhet inordnades i Karolinska Institutet

NASP:s verksamhet

Verksamheten delas in i fyra huvudområden:

  • Forskning och metodutveckling
    Syftet är att studera samband mellan olika determinanter för såväl psykisk som kroppslig ohälsa som kan leda till suicidala handlingar. NASP stimulerar även forskning som stödjer utvecklingen av självmordsprevention.
  • Analys och uppföljning av epidemiologiska data
    NASP följer utvecklingen av självmord och självmordförsök och arbetar med att identifiera riskgrupper, risksituationer och riskmiljöer.
  • Information
    NASP samlar in, sammanställer och analyserar kunskap som sedan förmedlas genom utbildningar, riktade informationsinsatser, rapporter och via Internet.
  • Undervisning
    NASP bedriver utbildningsverksamhet med målet att sprida kunskap och förbättra insatserna inom självmordsprevention.

Strategi

Det självmordsförebyggande arbetet vid NASP bedrivs efter två huvudlinjer:

  1. Den ena strategin är att få till stånd ett optimalt omhändertagande av personer med självmordsproblematik. Detta för att förhindra den suicidala processens upptrappning till självmordsförsök och kanske fullbordat självmord. I detta arbete är hälso-och sjukvårdspersonalen en viktig målgrupp.
  2. Den andra strategin är ett befolkningsinriktat arbete med inriktning på stödjande miljöer och på att förstärka de färdigheter som kan skydda oss när vi råkar in i situationer i livet som är särskilt påfrestande. I det befolkningsinriktade arbetet ingår också att öka människors medvetenhet om självmordsproblematiken och att försöka undanröja den rädsla och tabu som detta problem omgärdas av.

Övergripande mål

NASP ska medverka till:

  • Att varaktigt minska antalet självmord och självmordsförsök
  • Att undanröja omständigheter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv
  • Att tidigt upptäcka och bryta negativa trender av självmord och självmordsförsök hos utsatta grupper
  • Att öka kunskapsnivån om självmord samt att stödja personer med självmordstankar och anhöriga till personer som försökt eller har tagit sitt liv